So In this Case

Hola amigos!

Jag gor i nulaget mitt yttersta for att ladda upp nagon bild har, men datorn, eller snarare internet ar segare an segast sa jag fruktar att ni maste anvanda er fantastiska fantasi i detta lage.

Iforrgar kom jag hem fran min fyra dagars hajk (fult ord..hajk!) genom djungeln. SA JAVLA GRYMT! Hela grejen. Varje dag. Forsta dagen sa akte vi mountain bike nerfor ett berg, ja nu ar mitt minne sa daligt att jag inte riktigt minns hur hogt detta berg var men svangarna var tvara och det gick fort som attan. Sag forovrigt ut som en clown med poncho och reflexvast, arm och knaskydd och en hjalm pa hjassan. Lacker!

Dag tva blev en allt utom simpel vandring genom djungeln. Myggorna kalasade pa vara hudar och fotterna blev skitiga och ryggen blot av svett- 26 kilomenter, men ack vilken upplevelse! Vi fick underbart god guacamole till middag och sedan tuppade jag av i sangen. Fotterna skrek av smarta. Blasor har. Blasor dar. 

Dag tre startades med eh...zip liners. Vet ej vad det ar pa svenska men vi flog genom luften, fran klippa till klippa med hjalp av en lina. Sedan lite mera promenix (milt sagt) for att komma till dessa eh..varmvatten bassanger,

Dag fyra klev vi upp 4.00 innan solen bestamt sig for att gora morgon, och sa slapade jag mig uppfor alla de dar hundratals trappstegen mot denna gamla inka stad, Machu Picchu. Det var. Obeskrivligt. Att sta dar uppe pa toppen av berget, tillsammans med molnen som smekte dess gronskande klippor, och skada ruinerna efter detta (nagot brutala) indian folk. Om och om igen forundrades jag over hur i hela friden de lyckades skapa staden dar pa toppen av Perus djungel. 

Naval. Jag har brattom! Ska till Ica (icke mataffaren) ikvall!
Ledsen att vara sa kortfattad. Men ni forstar. Buenas!!