om en resa

Vin, ost, druvor, salami..Vin..

2012-02-28T23:37:00.001+01:00

Hejhopp i lingonskogen? Allt val i landet lagom? Spenderar mina sista dagar har i Argentina (naval tills jag ska till Iguazu) har i Mendoza som sagt. Kom igar efter en tio timmars bussresa fran Cordoba dar jag tagit avsked av Flor och Dana och deras familj. Hur underbara som helst! Kan inte beskriva hur val de tog hand om mig! De bad mig halsa till min familj, sa jaa. nu gor jag det.

Min fodelsedag var for ovanlighetensskull lugn! Vi drack asgod persiko daquiri (stavning? asch inte sa noga!) och fick en hur god tarta som helst, fylld av dulce de leche och pa toppen ett fint litet ljus som skulle uppfylla en av alla mina otroliga onskingar. Efter en sot frukost tog de med mig pa en biltur- en lang biltur. Vi atervande till Cordoba city kring atta tiden. Hade da atit en ljuuuvlig Milanesa med pommes som gor mig matt blotta tanken pa den! Stallena vi stannade pa var jattefina och vadret behaglig.

Sista timmarna av min 21arsdag halvlag jag i ett bussate med en schysst kanadensare, David, bredvid. Han tyckte att det var beklagit att jag spenderade min fodelsedag pa en buss...Sa igarkvall blev det desto livligare! Vi checkade bada in pa ett asnice hostel vid namn Empedoro...eller..ngt sant...(dock fanns det bara plats for mig en natt sa just nu ar jag pa ett inte alls sa roligt hostel men naval det ar en annan historia). GRATIS agg till frukost! Vattenmelon! Ahhh ljuvligt. Blev snabbt fragad om jag ville hanga pa ett gang som skulle och cykla kring vingardarna har. Sjalvklart tackade jag ja och sa hamtades kameran och sekunden efter (ok typ en timma, en och en halv) trampade vi oss fram i den heta solen pa trasiga vagar langs druvtradens grona toppar. Fran den ena druvgarden till den andra, Det doiftades. Smakades. Och njots! Jag kande mig nastan som en akta vinkannare pa nyhetsmorgon, aven om jag nu efterat inte direkt kan pasta att mina vinkunskaper har blivit nagot rikare. Men jag ar ju bara dum. Man blev nastan (eller JO) lite smalullig av allt vindrickande och den gassade solen. Det pickades lite ost och salami och brod med olivolja pa en vingard. Snacka om gott! Jag och en irlandska vid namn Fiona hade nastan hallucinerat ostar tills vi slutligen fick det vi ville.

Efter maaaanga glas vin atervande vi till hostlet, fraschade upp oss och bagav oss ut for att ata som akta argentinare, sadar kring elva snaret. Hamnade pa en mexicansk restaurang dar vi at ljuvliga fajitas med himmelsk guacamole och allt jag kunde onska! Till det blev jag bjuden pa en frozen margarita och vi hade a blast. Som gradde pa moset drog vi vidare till en bar dar jag slukade en mojito i ett naffs- for den var sa god. Och darefter DANS! Se skoj se skoj! Pa vingarden stotte jag pa en gang engelsman som bodde pa samma hostel som jag i Buenos Aires (varlden ar liten! Idag nar jag spatserade í stan med fina handgjorda orhangen dinglandes stoter jag pa samma hippiekille fran chile som gjort dem!! I uruguay! Montevideo! Odet! Han kande igen mig och hade tagit sig den harda vagen hit genom att salja sina helt fantastiska smycken)- och aven de befann sig pa the dance plejs som var fruktansvart nice.

Min fodelesedag i efterskott blev summa summarum ASBRA!! Har gatt omkring med ett leende hela dagen...ok inte har knappt sovit nagot men HADE jag det hade jag flinat som ett fan.

Det enda dumma som hande igar var att jag och en av engelsmannen Tommy typ blev nastan ranade. Av nagra smapojkar som vi hade pratat med tidigare. En av dem var lite fortjust i mig och jag tyckte den lilla pojken var gullig. Tills hans kompisar forsokte ge sig pa Tommy och stoppade ner handerna i mina fickor. Stark som jag ar holl jag min bors i ett fast grepp och undrade vad de holl pa med. Ack sa arg jag var! Tom var typ dubbelt sa stor som dessa fjortonaringar och anda...Ja det var obehagligt men jag bad dem att dra snabbast mojligast. Fragade den lilla killen hur hans kompisar kunde gora sant, men han sag bara ledsen ut och sa "Det ar bara dom..inte jag". Det var hjartskarande. Att smapojkar maste rana turister och salja marijuana och kokain. Sjukt obehagligt. Men de fick tio pesos och inte mer. Livet i behall tack och lov!

Ikvall drar jag tillbaka pa visit till mitt gamla hostel for en nice asado!
Snart blir det Chile! Yay. Och har nedan, nagra bilder fran vindagen. mandagen.

Que buena onda!

2012-02-25T19:53:00.002+01:00

Hola! ¿Como andas?

Solen ar hetare an hetast! Strax bar det av till bakgardens svalkande pool, efter att ha slukat biskviliknande godsaker fyllda med dulce de leche!

Befinner mig just nu i en liten stad vid namn Oncativo i ett hus tillhorande Flor och Danas foraldrar. Vi kom hit igar och kommer spendera helgen har. Pa sondagkvall har jag namligen en buss till Mendoza, Argentinas vinexportsstad numero uno. Familjen ar helt underbara! Hur gastvanliga och trevliga som helst! Flor och Danas foraldrar det vill saga, samt deras lillebror som ar lika gammal som jag. Fick njuta av en akta argentisk asado - ack sa som jag langtat! Och som sagt, den som vantar pa nagot gott... Ledsen pappsen men detta grillade kott slog ditt ganska rejalt! Och till det potatis med majonas- som jag borjat gilla? Alltsa majonas? Ratt som det ar borjar jag val tugga in mig ananas...

De ar alla mycket intresserade av Sverige och jag berattar sa gott jag kan. Dock har jag ingen som helst aning om hur mycket allting ar i USD men far gora grova..eh,....jag kommer inte pa det svenska ordet!! Blir dock lite smatt irriterad nar folk forvanat hojer pa ogonbrynen nar jag talar om att engelska inte alls ar vart officiellas sprak utan att vi faktiskt pratar SVENSKA i SVERIGE.

Naval, solen och polen och bikinin kallar! Som sagt. HUR FINA MANNISKOR SOM HELST! Njuter och glassar och allt daremellan! Men antar att varvindarna tar hand om Sverige nu och att ni inte alls har det sa pjakigt dar i skandinavien. Aterkommer med mer info da jag har tid!
Besitos!!

Regn, sol massa pizza och Fernet

2012-02-20T18:12:00.001+01:00

Var halsad 20 februari!

Kom for nagon timme sedan tillbaka till Cordoba efter att ha hangt i Carlos Paz som ligger cirka en timme harifran och ses lite som en turisthala for argentinarna dar kandisar brukar festa och familjer trangs bland restaurangernas uteserveringar. Flors kompis Gabi hade bjudit med oss tva for att spendera helgen i ett hus som hennes pojkvan och dennes kompisar hade tillgang till.

Vi anlande lordagskvall efter elva. Gabi korde och jag var for feg for att fraga om inte aven jag kunde fa chansen att satta mig bakom ratten, men trafiken har- liksom storre delen av varlden- ar nagot mer eh..avancerad... an vad jag ar van vid. Bilen parkerades och sa klammde vi oss fram langs de sma gatorna som myllrade av folk i alla aldrar - trots att klockan narmade sig tolv och farmor och farfar gott och lagt sig for lange sedan hemma i spoland. Som vanligt blev det for mig en himmelens sen middag, bestande av mindre an 30 pesos for hur mycket pizza vi orkar ata (30 pesos= 47 kronor). Pizzorna bara vallde in, och hor och hapna! Tjejerna bestallde AGG-pizza! AGG! AGG pa pizza!! Ost och tomatsas och AGG! Smulat agg som strotts over pa denna italienska ratt , utan salt, utan nagot annat an agg! Om det var gott? Inte sarskillt. Agg ater man till frukost....Yes denna svenska mage langtade i den stunden efter en slibbig kebabpizza med massa dressing.

Sedan gick vi ut pa Zebra Club dar jag var den enda med flipflops pa fotterna och vi de enda tjejerna utan taaaaajta atsittande klanningar. Hade kul trots att mina fotter fick harda den ena klacken efter den andra, i slutet av kvallen...nej menar pa morgonkvisten- yes vi lamnade stallet klockan atta pa morgonen (!), var de alldeles svarta. Nagra fa timmars somn och sedan hang vid poolen och empandadas till almuerzo. Det var ett nagot slitet men glatt gang bestande av 12 pers som slukade pirogerna i solen och (fortsatte) dricka Fernet. Fernet ar THE thing att dricka i Cordoba trakten. En alkoholdryck man blandar med cola, som jag forst tyckte var bitter och nagot motbjudande, men som blir godare med tiden (oj vad det har lat fel).

Tolv blevnio och det spelades kort, dracks mate och jag fick beratta den ena saken efter den andra om mitt hemland Sverige som bara lat skumt i deras ogon. "Va? Sa man kan inte starta bilen om man druckit alkohol?!" " Har tjejerna inte stringtrosor pa stranden?!" "Minus trettio grader?? Alltsa celsius?!"" Far inte pojkarna djurisk brosthar vid 14ars aldern??" ...na okej inte den men serisost, grabbarna har ar minsann ordentligt ludna..... Ho ho ja ja sa som jag kunde underhalla dessa sydamerikaner.

Jag gick och la mig tidigt. Var den enda som inte tagit en siesta under dagen. Klockan tva. Mera pizza hade slukats eftersom los chicos varit sa sena med att springa till el supermercado for att kopa kott for den planerade Asadon - grillning. Jag som sett fram emot enn akta argentinsk asado men men, pizza, chips och salami funkar val med.

Summa summarum var helgen nice. Kan dock inte komma i underfund med om min spanska blivit battre eller inte. Kanner mig varre an tidigare trots att jag ovat den mer an nagonsin. Pinsamt.

Slanger upp lite bilder fran Carlos Paz.

Svar till Jess: hahahah! Ja jag har faktiskt aldersnaja!

¡DALE!

2012-02-17T19:27:00.003+01:00

Middag klockan elva. Utgang klockan tre. Sova klockan sex.

Argentina ar verkligen saregen.

Efter cirka tio timmars resa i en buss vars saten var oerhort bekvama och X- antal oreos alfajores, hamnade jag igar morse slutligen i Cordoba. En stad som kryllar av ungdomar fran alla horn av Argentina. Studentstaden och svettstaden numero uno. Seriost, hur mycket deodorant jag an rullar pa tycks armhalorna aldrig halla sig torra!

Bor centralt i det som kallas Nueva Cordoba hos Flor i hennes mysiga lilla lagenhet pa niondevaningen. Skont med lite privatliv! Att dela rum med sju andra personer varje natt ar faktiskt ganska pafrestande. For att inte tala om att dela badrum med 100 andra (eller ja,,nagot sant). Har behover jag inte bry mig om att sta utanfor dorren till sovrummet i bara handduken, fumlandes efter rumsnyckeln eller bekymmra mig over var gaffeln i koksladan kan ha varit tidigare.

Igar efter en valbehovd dusch (hettan har ar obeskrivlig!!) foljde jag med Flor till hennes mormor som bor nagra kvarter bort. Hon var en mycket mysig och pratglad liten dam som erinrade mig lite om min abuelita faktiskt. Pa spisen puttrade hemmagjorda gnoccis (?) och bordet prytt med en gulblommig duk och blommiga tallrikar. Jag at mig mer an matt och drack glatt av sot parondricka och ett glas torrt rodvin fran Mendoza. Fick aven nagra klader tvattade hos denna tant, klader som torkade pa en sekund i Cordoba solen.

Senare, efter att jag tuppat av i sangen i flera timmar, kom nagra av Flors kompisar hit och sa akte vi till en mysig bar/restaurang pa taket av en byggnad som var prydd med fargglada lampor som gav ifran sig ett matt ljus. Flors vanner bestallde pizza sadar halv tolv eftersom de annu ej atit middag medan jag stod over efter vad som ansags som en "tidig" middag klockan nio, bestaende av Pollo- uttalas Poscho har. Argentinarna kan inte lata bli att dra lite pa munnen da jag anvander mig av det typiska J ljudet vid LL och Y. Har sager man La plascha - La playa. Scho- Yo. La casche - La calle. Jag gillar det! Men later bara konstigt om jag ska borja dra till med Me Schamo Sofia.

Annu oklart hur lange jag ska stanna har. Men alla har typ redan planerat min fodelsedagsfest, som da ska bli nasta lordag? Dock kanns det ju ganska snyltigt att bo gratis har anda tills dess.

Kvallens planer blir UTGANG! Wohooo. Ska bli skoj att fa lite akta argentino-anda!

Kram.

Bilder fran en blasig dag i Punta del Estes storsta "turistattraktion" bortsett fran stranderna. La mano. En random laskig hand mitt pa stranden.

Till tva danska tjejer

2012-02-17T01:50:00.001+01:00

Sofia Lindgren Cortes @ facebook.com

Ha det sa fint!!!

Glad alla hjartans dag Buenos Aires ?

2012-02-15T01:02:00.003+01:00

Har Whitney Houston dott? Ar det alla hjartans dag idag? Vad som sker i omvarlden tycks pa nagot vis undga mig, det ar lite synd samtidigt som det inte alls ar det. Vore det inte for nagon enstaka snubbe med en blomkbukett i ett fast grepp, promenerandes i denna fruktansvarda hetta, eller de sma hjartan som hostelet satt upp har och var- skulle jag nog helt glomt bort att idag ar det den komersiella karlekens dag och singlarnas dommedag.

Kom tidigt imorse tillbaka till Buenos Aires efter en laaaaaang resa fran Uruguay. Ar helt slut och lite sjuk ocksa. Ja sjuk som i forkyld, eventuell feber- Air con i bussar ar inget som Sofia gillar inte. Slukade tva alvedon i ett naffs men de gor inte riktigt susen.

Lamnade det varma Punta del Este tillsammans med mina chilenare vid halv tre tiden. En sorglig stund eftersom jag fann valdigt stort tycke for dessa fyra killar- samt att jag kunde varit med nio andra pers och hyrt ett hus vid uruguays ostkust alldeles vid havet pa nagot random stalle- men aja. Nu ar jag har och imorgon drar jag till Cordoba for att halsa pa tva argentinskor jag bekantades med i Malaysia forra aret!

Med tanke pa att bussen fran Montevideo till Colonia del Sacramento lamnade Terminal Tres Cruzes klockan 02.15 igar natt och sedan baten fran Colonia halv sex pa morgonen- har jag hela dagen med min lilla feber, dackat i hostelets sang. Vill egentligen bara krypa ner under svala lakan och sova och sova och sova. Men jag ar ju i Buenos Aires. Da kan man inte bara ga och lagga sig klockan nio inte!

Naval, eftersom det ar alla hjartans dag och allt, sander jag en stor karlekshalsning till er alla! Puss och kram!

Nagra rader fran solen pa Uruguays ostkust

2012-02-10T22:10:00.000+01:00

Den helkroppsliga brannan ar nu borta och kvar har en nagorlunda fin farg lagt sig over armar och ben. Magen ar dock..eh fortfarande lite skrikig pa sidorna och pa brostet...Fyyyyy faen! Inte ens en fjader skulle omarkt kunna lagga sig dar utan att jag skulle borja skrika. Lite fraknar i ansiktet och sen ar det klart.

Har for forsta gangen denna resa, som nu pagatt i tva veckor, lamnat in mina klader for att tvattas. Handduken stank av gammal hud och ingrodda bakterier. Kladerna var alla skrynkliga och med okanda flackar har och var. For att inte tala om mina monki shorts som blivit trippelt sa stora. Ska bli oerhort skont att ta pa sig nagot rent. Att faktiskt BLI ren nar man val tagit en dusch. Dock alltid lika pinsamt att lamna in sina anvandna underklader. Fa dem uppraknade framfor ogonen pa en och en ung uruguayan. Ba hehe. Japp. De dar har jag haft pa mig och du ska tvatta dem!

Hur som helst. Lite uppdatering:

Efter en kort visit i Montevideo, dit jag dock formodligen kommer atervanda, dar jag blev bekant med ett gang chilenare och en nagot enerverande amerikan samt en stillsam brasilianare, hanger jag just nu pa en av sydamerikanernas favoritstallen, Punta del Este. Men behover man en strand sa behover man en strand. Chilenarna ar helt fantastiska! Mamma, forlat mig men min spanska kommer vara graslig efter all den tid som jag umgas med dem. Tusen nya svarord ligger nu i mitt sprakforad samt ett dussin slangord! For att inte tala om Piscolan de intruducerat mig for. Haha!

Sverige och Schweiz ar tydligen samma land har, trots att jag jamt och standigt, val artikulerat med uppsparrade ogon nastan skriker ut SUUUEEECIA , no SUIIZAAA eller hur det nu stavas. Men helt lonlost. Far halla mig till att saga Ikea och Abba, det verkar vara det enda som fungerar.

Hoppas ni alla har det bra i kylan!

Omringad bland mate, (annu) snyggare uruguayaner och en hud som vagrar att sluta brannas

2012-02-07T00:06:00.000+01:00

Buenas tardes!

En superbrand Sofia rapporterar fran Colonia del Sacramento. En fruktansvart fin stad som bara luktar av historisk romantik. Staden ar den enda i hela sydamerika. bortsett fran de i Brasilien, som ar byggd av portugiserna. Kullerstensgator, fargglada tradorrar och en sol som oblygt sander sina starkaste stralar.

Lag pa stranden idag. Forsta gangen sedan i sommras. Som jag langtat! Men, som vanligt nar Sofia blir lite val Solkat sa branner den dumdristiga flickan sig. Hela kroppen branner och inte har man nagon after sun heller. Tur ar att man blir val omhandertagen har pa hostelet! Fick precis en flakt riktad rakt emot mig och sedan ska jag smorjas in med Aloe vera och tomat? Skumt men later lockande. Kan gora vad som helst for att bli av med denna brannande smarta.

Uruguayanerna (??) har ar sa himla harliga. Har suttit uppe pa fyren och druckit mate. Alla, ALLA gar omkring med en termos fylld av hett vatten och en kopp mate. Dag som natt. I taxin. I trappen. I hissen. I hallen. Ja ni fattar. Spanskan tranas mer har eftersom de flesta i B A envtetnades med att tala engelska med mig trots att jag promt skulle ta mig fram med min fattiga spanska. Nar man stosar fram pa gatorna ses man som nagon typ av gudinna? Herregud! Det ar kul och ganska generande pa samma gang. Ar mer HEHEHE varje gang jag far en komplimang.

Naval. Nu ska jag kila ut i vad jag hoppas som den svala kvallsluften, men nagot sager mig att den inte riktigt ar sa sval. Inget kan nog hjalpa denna arma kropp!

Bilderna ar inte superredigerade. Var tvungen att fort som attan gora ngt. Well well...

VERKLIGEN!

2012-02-05T13:09:00.004+01:00

Uttrycket "Bada i svett" har tidigare kannts nagot diffust for mig, Men ikvall fick jag for forsta gangen ta del av denna nagot ohyggliga

Igar var vi pa fotbollsmatch. Jag och tre andra svenskor flasade uppfor trapporna i La boca stadion tillsammans med var grupp av turister och en massa, MASSA, bla och gulkladda man med tindrande ogon...naval alla hade inte trojor. Det var manga bara brost bland de manliga askadarna. Man kunde nastan se hur deras hjarta dunkade for fotbollsmatchen de snart skulle fa avnjuta dar under huden.

Nar vi slutligen kom upp pa toppen av stadion och jag kunde blicka ut over arenan kunda jag inte lata bli att flamta. Alltsa waaaaaooow! Den nagot slitna grasplanen langt dar nera, alla manniskor, solen som slangde sina sista stralar over stadion. Det var sjukt haftigt! For att inte tala om matchen. Visserligen var det endast en vanskapsmatch for att hylla Boca-spelaren Palermo, men anda. Atmosfaren var obeskrivlig. Det sjongs. Hoppades. Skrattades. Klappades. Busvisslades, SVors. Nar Palermo sjalv kom fram under slutet av matchen sjong alla Boca fans for hela sitt hjarta. De var sa stolta over sin spelare och dar satt jag och forsokte forsta.

Hur som helst, svett var oundvikligt. Pa arenan, efter matchen nar vi alla satt pa plaststolar och klamde i oss choripan och drack ol, nar vi helt ofardiga kom tillbaka, nar jag slutligen-doslut-gick och la mig, nar jag vaknade. Alltsa, kladerna klibbades mot kroppen. Haret i ansiktet. Ackligt. Ofrascht. Men nu har jag duschat sa var inte oroliga!

Idag aker jag till Uruguay, klockan 15.00 ska min farja ga. Stannar formdoligen i Uruguay strax over en vecka. Allt beror pa nar jag kan hitta en billig biljett. Jag tackar Buenos Aires for denna gang. Hostelet och alla jag traffat. Sa far vi se nar jag kommer tillbaka. Har fortfarande inte riktigt koll pa vart jag skall fira min fodelsedag.

Knackig spanska, snygga argentinare och magi

2012-02-02T23:09:00.000+01:00

Hej! Visst var det ett tag sedan jag lat mina fingrar lopa over denna dators nagot flottiga tangenter for att skicka ivag en halsning har fran Buenos Aires. Men nu ni, nu kommer en uppdatering. Datorn ar dock pa tok for langsam for att ladda upp bilder, sa ni far noja er med en charmig liten bild pa de fantastiska, unika och charmiga hus som finns i stadsdelen La Boca.

De flesta av sevardheterna har i staden ar avprickade, empanadas ar slukade, axlarna ar nagot branda och fotterna skitiga. Jag alskar den har staden. Men vad vore den utan alla dessa fantastiska manniskor jag traffat?

Hostelet har sin charm, och alltfor ofta hamnar vi alldeles for lange sittandes vid trabankarna i samlingsrummet med en kopp ol i handen. Jag har bekantats med skandinaver, europeer och sydamerikaner. Dock alltid lika sorgligt att ta farval. En kram. En kindpuss. Ett leende. Ett hejda. Och sen ar de borta.

Mina tva absoluta favoriter var tva helt underbara brasilianare som var lika galna som jag. Idag lamnade de mig och B A for en tripp soderut. Sallan man traffar manniskor som ser en som sin egen syster- jag och Fabricio blev som syskon. Nagon jag kommer sakna hemsk hemskt mycket. Lyckligtvis kommer de bada befinna sig i sina hemtrakter da jag formodligen anlander till Brasilien, sa dar ska det dansas samba och portugisiska skall talas!

For ovrigt duschade jag utomhus igar. Drunknade nastan dar vi vadade fram genom staden. Det sporegnade! Och nej nej! Inte sant dar fjuttigt regn som vi har i Sverige, det har var DAY AFTER TOMORROW regn! Vi trodde seriost att jordens undergang var kommen dar vi tvingades smaspringa (som slutade i vanligt takt) i hela fyrtio minuter tillbaka till hostelet efter att vi klivit av pa fel hallplats. Hehe. Det var ingen vacker sofia som dyblot halkade in pa Tango backpackers igar inte.

Well well, lever och har det gott! Idag har vi legat pa taket och solat lite. Resultatet: Mjaa..solen var sa het att jag bara inte orkade ligga dar alltfor lange och vale slutligen ett par solbrillor och en sval skugga. Ikvall...ja det aterstar att se. Sallan man blir rastlos har. Tiden liksom rinner ifran mig. Oss

Puss.

Bland den Goda Luften

2012-01-28T19:32:00.001+01:00

FRAMME!
Doooooslut efter alla dessa timmar spenderade pa flygplan och flygplatser. Kroppen sager nej men sjalen sager GO GO GO.

Det ar fruktansvart varmt. Under de kanske tjugominuterna jag stod och vantade pa den evigt sena Bus numero 8 hann jag branna bade nos och kinder. Ser...ja inte alltfor fager ut. Gommer mig bakom ett par snitsiga glajjor och sparar solpressandet till stranderna.

Hade otrolig tur och satt bredvid en asskon kille vid namn Ariel, ombord pa flygpet fran Madrid, som jobbar som lakare har i Buenos Aires. Han hjalpte mig hela vagen fram till hostelet, ja odet ager verkligen ibland. Det tog sakert tva timmar och kladd i helsvart som jag var (bortsett fran ett vitt linne) svettades jag likt gris i en bastu. Men kom fram med liv och uppvackta svettkortlar.

Kvallens planer blir nagon danskurs tillsammans med en tysktjej som pratar battre spanska an mig. Darefter ett party party dar vi far visa vara skillz. Ber en tyst bon om att jag inte ska skamma ut mig! Det dar med takt och rytm och fotter ar inte min grej. Jag vevar mer med armarna.

I alla fall. Jag mar bra!!

Besitos!!

Adios Amigos!

2012-01-27T10:32:00.000+01:00

Så slutligen tackar jag för denna vinter. Denna vinter som ömsom varit angenäm ömsom fruktansvärt kall. Snart sitter jag på ett flygplan till Madrid, som första stopp på denna resa i Sydamerikas tecken. Och jag erkänner, jag är smått nervös. Går inte att ta miste på med tanke på att jag strax måste bege mig till damernas. Men det här kommer gå finfint. Jag vet det. Bara min inte alltför solklara spanska som får mig att darra lite på läpparna.

Ta nu hand om er allihopa! Så kanske vi ses till sommaren. Då vi kan mysa under en Julisol som smyger sig nerför himlen och färgar himlen vackert skär. Ivrigt återberätta om den tid som vi gått miste om tillsammans, och drömma oss bort in i en förhoppningsfull framtid.

En gigantisk kram från eder Sofia.

ps. Om någon vill ha ett vykort så tveka inte på att ge mig din adress.För är det något jag tycker om så måste det vara att skicka egotrippade hälsningar från andra sidan jorden. ds.

ps2. Det där med Petra gick inte så bra. Vi får helt enkelt synas till sommaren...hoppas jag. ds.

Frukosten från himmelriket

2012-01-26T11:05:00.000+01:00

Mitt hjärta slog en volt igår då jag öppnade en av luckorna här i köket. Ty vad skymtade jag bakom en påse vetemjöl...om inte RÅGMJÖL! Helt otroligt! Min frukost var räddad och min grötabstinens lugnad! Ja ja..jag vet jag vet, "Borta i sydamerika finns inget rågmjöl" (sägs med sån där gnällig härm-röst samtidigt som man vickar huvudet åt båda sidor). Men man kan väl få njuta av det medan man är i Sverige åtminstone.

Jag är ett grötfreak. Utan tvekan. Favoritgröten är gjord på boveteflingor, åh gudars skymning så gött det kan vara! Dock duger rågmjölsgröten gott och väl. Katta hade till och med pappas hemmagjorda äppelmos i kylskåpet, vilket fick mig att jubla ännu högre.

Nyduschad och nykokt gröt. Här passar en gammal Mc Donalds slogan in som ett smäck.

(shit..om precis en månad fyller jag tjugoett.)

Okristligt mätt

2012-01-25T22:37:00.001+01:00

Sitter här och är halvt illamående..eller halvt och halvt...Jag ÄR illamående. Den har dagen blev precis som jag fruktat. Full av ätbara ting och alldeles för lite motion (läs: ingen motion överhuvudtaget bortsett från promenader till och från kommunaltrafiken). Det här bådar inte gott. Funderar på hur jag ska klara mig undan detta, men har endast kommit fram till att ev. viktökning kommer bli oundvikligt. Hallå Celluliter! Välkommen ombord på denna fylliga kryssning!

Nåväl. Det som har skett har skett. Det man har gluffsat i sig har man gluffsat i sig, thats it! Mitt synsätt och Bullimektikers är tämligen olika. Här ( <- Länk) hittar ni receptet på denna helt makalösa kaka jag tillagade idag. En amerikansk hyllning vid namn Oreo Mud Cake Deluxe. Innuti: Krossade Oreos. Ovanpå: 400 gram choklad + 100 gram smör. Topping: Marshmallows. Mera Marshmallows och Mini Oreos. Herregud jag visste inte ens att miniatyrer av dessa chokladkakor ens existerade!!

Fett god kaka i alla fall! (Ja FETT är precis det rätta uttrycket). Men ett litet tips bara, förtär inte onödigt mycket tacogratäng tillsammans med nachos innan bara. Tips nr 2: Ät inget alls innan bakverket vore säkerligen det mest optimala.

Denna syndens kaka på bild. Tog några bilder på den, dock inte i klass med dessa men men.

Nej nu blir det snart natt och adjö. Det är en dag i morgon också.

- Vad heter det när man blottar brösten? - Sola!

2012-01-24T23:51:00.001+01:00

Hej jag mår bra.

Lite svettig. Lite trött. Lite smink under ögonen. Lite kissnödig, men annars så!

Kommer nog kunna härda ut dessa dagar i svea rikes huvudstad relativt bra, bortsett från att jag blir gödad likt Hans och Greta. Får höra ganska mycket "...Tänk på att det här är sista gången du äter...." Och jag vill inte! Jag vill spara min magsäck för sydamerikanska göttigheter även om jag nu är hemskt förtjust i smör, skorpor....Tydligen ska det bli enchiladas (eller hur det nu stavas) Uppdatering: Det var Quesadillas.... till frukost imorgon! Ja ni läste rätt, till F R U K O S T. Ni snackar med tjejen som vanligtvis slevar i sig fil och blåbärssylt eller rågmjölsgröt med vetekli, och här ska det helt plötsligt gratineras på morgonkvisten! Åh hujeda mig!

Lisa Miskovsky var på Umeås flygplats samtidigt som jag. Ja nu flämtar ni allt av avundsjuka och förvåning! Blev lite starstrukkkkk..not. Herregud, bruden är ju från byn på andra sidan älven.

Jag satt och glodde på en man som satt några säten bort från mig på tunnelbanan i säkert tio minuter för att komma på vilken skådis han var lik. När min hjärna slutligen kopplade trodde denne karl att jag inlett en flörtig liten lek. Vilket gjorde det ännu svårare att sitta lugn med tanke på hur pinsamt det blev. Ps. Han var lik han, House- doktorns, doktor kompis.

Morgondagensplaner:

- Sova

- Äta

- Läsa boken jag vet kommer bli den bästa jag fått njuta av på hemskt hemskt länge.

Shantaram av Gregory David Roberts.

Alltså, så som den trollbinder mig. Sänder kärlek till denna Indiska stad vid namn Bombay, jag knappt kan vänta på att besöka. Trots att jag endast läst 32 sidor av 938 vet jag, att den här boken kommer vara värd sin vikt. Utan tvivel.

ps. Pose nr 1: Mystisk Sofia

Pose nr 2: Blind entusiastisk Sofia

Vad än ödet vill mig undrar jag vad fan meningen med detta elände kan vara?

2012-01-23T18:06:00.000+01:00

Denna gång är det värre. Betydligt värre...

Åh här var man inställd på att åka iväg. Uthärda ett x-antal timmar på flygplatser för att slutligen landa i Argentina, trött, sliten men med ett leende på läpparna.

Men vad händer istället? Vad bestämmer sig Ödet för när det gäller denna efterlängtade resa? Varför drabbar min dåliga karma mig just, precis nu? Vad gjorde jag för fel i mitt förra liv? Stal jag grisen grannen skulle ha till jul? Lurade jag till mig en blind mans pengar? Kallade jag medicinkvinnan för häxa? Vad det än måste ha varit så BER JAG SÅ MYCKET OM URSÄKT! FÖRLÅT FÖRLÅT FÖRLÅT JAG SKA ALDRIG MER SYNDA! Jag faller på knä. Kysser dina fötter. Bönar och ber. Nåd! Nåd! Var barmhärtig o du store/stora!

...Vad som har hänt?

De där satarna på Iberia har nu bestämt sig för att strejka!!! Kommer inte komma iväg förrän den 27e. Och trots detta får jag ingen ersättning för min flygresa till stockholm imorgon. Vilket innebär att jag måste tillbringa tre hela dagar där, i huvudstaden, med en ryggsäck packad med sommarkläder och en jävla vinterkappa under detta helvetets jobbiga bagage!

Men det är väl inte så farligt?, säger du. NÄ NÄ, men tänk dig att du inte vill spendera ett endaste öre förrän du är framme i sydamerika. Men usch sådana utgifter det kommer bli! Bara flygbussen till och från arlanda kommer få mig att mulna. Nä, jag tror jag hoppar i älven.

ADJÖ! Nästa gång jag rapporterar, om jag nu orkar hålla mig vid liv, är från stockholm. Där jag förmodligen kommer uggla i någon av mina systrars lägenheter tills det slutligen blivit fredag.

Jag är så förbannad att jag tror jag aldrig kommer bli kvitt min dåliga karma.

Jag rimmar mig tillbaka

2012-01-22T10:15:00.000+01:00

Ligger i sängen och mår lite sådär allmänt skumt. Har nästan lite ont inombords, precis där i bröstkorgen. Det svider som lite. Men nåväl två dagar. Fokuserar på mina två dagar. Och sen
Adjö bekymmer och huvudbry!
Ty jag kan då beställa från en storslagen meny

Där stränder och solsken och spänning på mig vänta

En gladlynt snart tjugoettårig jänta

Som ensam från Sverige nu åter lämnar sitt hems trygga vrå

Tisdag är dagen jag varmt vinkar hejdå

Nej nu måste jag kila upp ur denna frestelsens säng, börjar jobba tolv nämligen.

Adjö på er.

Fan då...

2012-01-21T19:24:00.002+01:00

Precis när man är fettaggad på resan så dyker ett mejl från Resia upp. Artigt meddelar de att Iberia, flygbolaget jag ska åka med, ställt in mitt flyg som skulle ta mig från Madrid till Buenos Aires. Men frukta inte! Jag har den fantastiska möjligheten att välja mellan två alternativ.
Det ena : Flyg den tjugotredje istället för 24e - samma tider som det flyg jag egentligen skulle ta. Åh bra, men dock, uteslutet! Den 23e är min sista arbetsdag och till råga på allt har jag redan en betald flygbiljett till sthlm Arlanda den 24e klockan 9.55.
Därmed återstår alternativ numero två... Som, bered er på fasa, innebär cirka 18 timmars väntan på Madrids internationella flyplats, whateveritsnameis.

Anländer 10.55 på Arlanda. Därefter går mitt flyg 14.50 till Madrid. Framme på spansk mark 18.55 för att sedan uthärda nära på ett dygn innan jag slutligen får kliva ombord på planet som kommer ta mig till sydamerika klockan 12.25 den 25e.

Jävla. Helvetes. Satans. Skit. (Skit är ett sådant milt ord, varför saknar svenskan riktigt grova svordommar?!).

Det här vill jag hälsa satarna på Iberia:

I got life mother

2012-01-19T22:55:00.002+01:00

Seriöst. Med risk att låta som världens Diva som ber dräktklädda assistenter i page blåsa på mina nymålade naglar, så måste jag meddela att mina sista dagar här i landet Sverige är helt fullbokade. Finns inte en minut ledig av mitt ack så viktiga liv. Jag är ledsen, men skulle någon vilja mig något nu (och det inte är brådskande i stil med att Johnny Depp ringt från sitt franska tillhål) så måste det nog tyvärr vänta tills ängarna åter är gröna - här uppe i norrland i alla fall. Jag har knappt tid att gå och pudra näsan känns det som. Förstår inte hur jag ska hinna med allt, säga adjö till bekantskaper, umgås med familjen, jobba, packa, greja, baka avskedskaka till mina arbetskompisar...allt på mindre än fyra dagar! Nu får ni inte moppsa upp er och fnysa något i stil med "Men herregud kvinna! Du har ju fyra dagar!" Men nej ni! Jag jobbar nämligen på samtliga av dessa fyra dagar. Tiden är knapp och jag svettas som om jag befann mig i klimakteriets esse.

Få se, imorgon ska jag hinna umgås med fem personer. Alla får sin beskärda del av denna saftiga Sofia kaka. Jag ska fika, därefter käka middagsbuffé och slutligen gå på bio. Och innan dess ska jag dessutom ha jobbat i fem timmar. Frågan hur mitt hår ska hålla sig luftigt och fräscht är den stora frågan, samt om jag vid kvällens slut kommer ha mitt körkort kvar.

Wish me luck!

Inte sett Hair? Se den. Nu. Här i ungersk tappning!

Blir så full i skratt

2012-01-18T22:05:00.001+01:00

Herre min gud! Om exakt på pricken en vecka så har jag landat i ett hett Buenos Aires. Jag är redo! Bring it sydamerikaner! Min spanska må vara mer gringo-aktig än någonsin men vet att den snart kommer rinna likt det klaraste vigselvatten. Folk kommer flämta "Pero que dices? No eres de aqui?!" ...fast med upp och ner vända symboler givetvis. Med tangosteg kommer jag glida fram över gatorna och mitt hår kommer istället för att blekas i solen, falla svart över mina axlar, som en äkta latina.

Nåväl, om det hinner växa ut såklart. Igår stod nämligen en rastlös Sofia framför spegeln i badrummet med en sax i högerhanden. De slitna topparna på hennes hår hade för länge sedan bett om att få avgå, och godhjärtad som denna unga dam endast kan vara, tvinnade hon tag i dem och uppflyllde de stackars satarnas sista önskan. Synd bara att hon är så klumpig. För även om håret kanske behövdes kapas en sådär 7 cm kändes det inte riktigt rätt när de bruna lockarna låg där, skärrade och hjälplösa i handfatet....

Hur som helst. Det var inte min misslyckande frisyr som stod för dagens huvudämne. Nej, det som får mig full i skratt likt rubriken lyder, är ett telefonsamtal mellan mig och en skånsk telefonförsäljare.

Jag var just påväg att rota efter mitt underställ bland byråns alla lådor, för att sedan traska iväg mina fem kilometer till jobbet, då telefonen plötsligt ringer. Om det är något jag avskyr så är det att prata i telefon. Vet inte varför, men på någotvis känns det fruktansvärt jobbigt att lyfta den där luren och trycka den mot örat bara för att personen på andra ändan tycks vilja något som inte går att få ner i skrift. Med benen efter mig når jag slutligen den ringande luren. Svarar Hallå, men det verkar bara brusa. Försöker igen.

"Hallå??"

"Ja Hallå! Det här är Bla bla bla bla från Bla bla bla bla."

"Jaha..? Hej.."

"Och vad heter du?"

"Eh hehe, Sofia"

"Ah, Hej Sofia! Som sagt, jag heter Bla bla bla bla och undrar bla bla bla babbel babbel mera babbel"

Och så pratar denna "trevliga" person på om dittan och dattan som tycks vara så himla superduper bra, medan jag bara lyssnar med halvt öra för att sedan, smidigt , flika in med att jag inte är intresserad- fast på ett artigt sätt såklart. Jag kan aldrig riktigt avvisa telefonförsäljare. De låter ju alltid så glada.

"..Bla bla bla Blåbär...Eller vet du vad blåbär är?"

"HAHA! Om jag vet vad blåbär är? Ja, det är klart??"

"Haha jaha vad bra. För det här innehåller blåbärsextrakt....Och.."

"Men alltså, jag tror tyvärr du ring till fel person. Jag ska nämligen fara utomlands om mindre än en vecka..så..kan nog tyvärr inte köpa något " Sägs med väldigt mild röst.

"Jaha vad kul! Vart då?"

"Sydamerika"

"Vart i sydamerika?"

"Jaa...runt hela tror jag"

"Vilka länder?"

"Som sagt, ska försöka ta mig runt hela"

"Ja här i Buenos Aires är det 29 grader och hur härligt som helst"

"Va?! Är det sant? Är du där nu?"

"Jajjamen. Vi har vårt säte här i Argentina..."

Och så börjar en lång konversation om Buenos Aires att inledas. Det hela slutar med att jag får denne okände telefonförsäljares argentinska telefonnummer ifall jag "Vill gå på middag".

När vi slutligen la på trodde jag att jag skulle dö av skratt.

För ett år sedan...

2012-01-13T21:08:00.000+01:00

...Var jag i Thailand. På Ko Tao närmare bestämt, där jag under fyra dagar tog mitt Open Water dykarcertifikat. En kurs jag tog tillsammans med två kanadenskor (??) vars modersmål var olika trots att de kom från samma land, samt en holländska. Vi var nog de gladaste fiskarna i vattnet just då. Jag åt nudlar mest varje dag. Frukt till frukost. Chang, Chang och massa Chang. Min hud var någorlunda brun (efter att jag flagnat likt en gammal ladugårdsvägg ) och benen fulla av myggbett.

Jag saknar det, såhääääääääääääääär mycket, och lite till.

På bussen från Bangkok till denna dykarö bekantades jag med tre fina flickor från Nynäshamn. Vi hängde mest varje dag. Åkte vidare till Koh Phangan tillsammans och stötte slutligen på varandra igen på Bali sådär en och en halv månad senare. Två av dem befinner sig just nu, ja gissa? Buenos Aires såklart! Jag tror det får mig att längta ännu mer dit. Ingen i min familj har riktigt förstått att jag åker om elva dagar. Knappt jag själv. Förutom att jag omedvetet tuggar i mig knäckebröd närhelst jag får chansen, kanske eftersom mitt undermedvetena vet att jag inte kommer kunna njuta av Wasas himmelska hårda bakverk på ett bra tag. Och får på så vis min kropp att likt en robot (ser något i stil med C-3PO framför mig) att blint trycka i sig massa hårdbröd.

Idag är det fredag den trettonde. Och olyckan har på något förunderligt vis hållit sig undan. Har förmodligen något med min kinesiska Lyckokatt att göra, inte för att vara skrockfull men...

Börjar jobba sju imorgon! Vem kunde gissat det?? Åh vad jag älskar vara sådär knappt märkbart ironisk, som Mollgan. Bara en massa svarta korta streck som formar ironi- eller en pojke.

Dagens förtäring: Ärtsoppa, pannkaka, kladdkaka, chokladboll(e) och rotmos.

2012-01-12T20:35:00.003+01:00

Wunderbart! Njuter av känslan av dösluthet. Dagen har varit i fullgång sedan klockan sju imorse då jag började dagens arbetspass tills, ja nu. Ligger här i min obäddade säng (nej detta är inte början på ett erotiskt upplägg) med den typiska dubbelhakan som kan ingå i att ha en bärbardator lutandes mot låret (vet inte vad som klassas som laptop, men min är nog inte en sådan med tanke på att jag måste ha sladden i för att den ska fungera), något ofärdig. Finns det någon som mår bra av att kliva upp 5.45 under veckans samtliga dagar? Mejla mig isådannafall. Skulle behöva lite tips.

Hur som helst. Jobbade tills klockan tolv och därefter steg jag på en buss, trots att jag just precis idag fått ett rosa plastkort med ett fotografi på en ung kvinna med livrädd blick och allvarlig min , som bevis på att jag lagligt kan köra bil. Men, ska man inte tänka på vår jord så säg?

Det blev en dag på stan tillsammans med min käraste Linnea. Som, trots sin ringa ålder, får mig att känna mig som en dvärg eller möjligtvis ett dagisbarn, där jag flanerar bredvid henne. Hon är lång och snygg. Snart arton. Men på någotvis har jag lyckats lura i henne att jag är gammal och vis trots att jag för det mesta bara citerar något jag hört på radion, vilket får vår vänskap att fungera. Vi hängde på ett kafé som luktade Midgård och exMidgårdselever och kulturella typer med laptops och böcker.

Fast vi satt där mest hela dagen, lyckades jag stryka ännu fler punkter på min lista. Ja, jag tror nästan den är slutförd.

~~- Solkräm, faktor 20~~ (dock fanns endast 25. Usch. Jag behöver inte sådant starkt skydd. Jag är ju latina.)

~~- Objektivlock~~

~~-Säga upp abbonemang~~ (fast det behövde jag tydligen inte, och inte heller köpa hörlurar, eller ansöka ev. sommarjobb).

Endast fem punkter kvar. Åh prisa herren!

Olá como vai. Bom e você.

2012-01-11T19:43:00.002+01:00

Att det ska vara så svårt att skriva Alidbris..nej..Adilbirs..ADLIBRIS. Puh! Jag skojar inte, var eviga gång jag ska klicka mig in på denna nätbokhandel hamnar jag alltid på någon skum sida bestående av massa rosafärgade länkar som tipsar om allt från billiga charterflyg till bilförsäkringar. Det kan ta minst tre felstavningar innan jag hittar rätt. För historiken som ploppar upp är även den felaktig.

Nåväl, hamnade slutligen dit jag ville, dvs. Kassan med en South America on a Shoestring i kundvagnen. Kommer ivrigt vänta på att den gula lilla postbilen ska stanna till vid vår brevlåda med ett fint paket i kartong, adresserad till en viss Sofia Lindgren Cortés. Inget backpacking utan en Lonely Planet bok. Det är en bibel. Det heligaste i skrift man kan bära med sig. Och den må vara tjock och klumpig. Men ack så det är värt besväret! 226 kronor- värt varenda öre.

Boken om sydostasien jag bar med mig förra året försvann olyckligt nog i en taxi i Vietnamn, medan jag ovetandes reste runt i Australien. Men allt glömt och förlåtet! Denna bok ska jag nog dock hålla för mig själv.

Uppdatering av strykta punkter på listan:

~~- Boka hostel i Buenos Aires (Yay!)~~

~~- Tandbortse + tandkräm~~

~~- Lonely Planet bok~~

Fortsätter jag vara såhär duktig så kanske jag slipper stressa sönder den 23e.

Denna superhit runt om i Europa och förmodligen övriga delar av världen med, kommer förmodligen få mig att klippa sönder öronen efter min visit i Brasilien. Men just nu svänger den och får mig att längta oändligt mycket efter jordens andra halva.

ps. Ska han vara hunk? Börjar bli lite orolig Tjejerna verkar ju bli som galna. ds.

Ska vi göra något äckligt baby?

2012-01-10T22:34:00.004+01:00

Är glad. Så jag sjunger med i töntiga låtar som jag kan utantill trots att det var i lördags jag hörde dem för första gången.

Livet leker, ja i alla fall nästan. Jag körde till stan idag. Till självaste Umeå city utan några som helst problem. Nina var shot gun och vi seglade fram i en sliten citroën. Jag körde som om jag haft körkort sedan dagen min mor satte mig till världen, sa Sofia blygsamt. Parkerade till och med i ett parkeringshus. Vilket jag aldrig trodde jag skulle få mod till att göra. Möjligtvis när jag är 58 år och min hud är så tunn och skrövlig att den inte klarar av kyla och parkeringshus skulle vara det enda alternativet för en stackars soon going on pensionär. Men se där! Sex dagar och inte mer. Hybris? Ja, och jag är stolt över det!!!

Körkort, galant körning, samt bockat av dessa punkter på min Att göra lista:

~~- Kopiera värdehandlingar~~
~~- Lämna igen biblioteksböckerna~~
~~- Göra en reseblogg~~
~~- Betala reseförsäkringen~~
~~- Linsfakturan~~
~~- Köpa en mascara~~
~~- Linne~~
~~- T-shirt~~
~~-Svarta "plupp"örhängen~~

CHECK! Sådärja. Bara 15 punkter kvar att beta av. Nog ska det gå alltid.

fin redigerad bild på mig. GODNATT NU.

Två veckor kvar. Sen är jag där.

2012-01-10T00:49:00.002+01:00

Hej eller godnatt snarare!

Det här är då min tillfälliga blogg som skall få följa med på min nervkittlande resa till det exotiska, sägenomspunna sydamerika... medan den andra stackarn får samla damm i sin bistra ensamhet. Förhoppningsvis skall den agera språkrör, en skriftlig bro mellan min resa och dig. Jag kan nog tyvärr inte lova regelbunden uppdatering, men kommer definitvt göra mitt bästa.

Kan inte riktigt förstå det. Jag åker om två veckor. På dagen liksom. Stressen nafsar mig i nacken. Jag har så mycket kvar att uträtta innan jag sitter där på planet, utan möjligheten att ta mig tillbaka (Eller jo okej, men det låter mer dramatiskt såhär)! Min "Att göra lista" verkar växa för varje dag, medan de avklarade punkterna aldig tycks skåda dagens ljus. Mer pengar kommer spenderas, och det svider väl mest som den JvA-människa jag är (JvA= Joakim von Anka för er som ej är särskilt insatt när det kommer till Ankeborgskaraktärer). Planen är som sagt att stanna så länge mina pengar räcker, men mindre än fyra-fem månader ser jag som ett misslyckande. Därför håller jag i plånboken så hårt att knogarna vitnar.

Viktigast är väl kanske att se till att boka det där hostlet i Buenos Aires, betala telefonräkningen, lämna igen biblioteksböckerna. Men ändå prioriterar jag en tur till hm och monki imorgon. Fy Sofia. Fy!

Som sagt. Två veckor kvar. Känns som jag aldrig kommer bli klar med packningen.