Buenas!
Igar natt var nog den varsta natten i mitt liv. Ja, i alla fall den varsta jag kan komma pa i nulaget. Kansliga lasare varnas, detta ar sa langt barntillatet som mojligt.... Jag borjar lite lugnt och stilla.
Vi ar i Tarija Vinregionen har i Bolivia. Glom det kalla klimatet och tjocka halsdukar. Har har flipflopsen ater satt sig pa fotterna och koftan lamnats pa hostelrummet. Vi hade en helt fantastisk resa med varan jeep ute i saltoknen, oknen, bergen, ett trollbindande landskap, kalla natter, stjarnklara himlar. Det var vi tre samt ett asskont svenskt par fran soder. Vi at gott, sov under 1222 filtar och sjong medan jeepens hjul snurrade runt runt runt. Det var tre dagar jag sallan kommer glomma. Hur vi klattrade over massiva stenar och overvalldigade skadade flamingosarna i lagunerna flyga ivag mot nasta destination.
Det var det vackra med detta inlagg.
Nu till det grovre.
Som vanligt kilade vi ivag till marknaden igar for att kaka lunch- det ar dar man hittar den billiga maten har i sydamerika, samt stora kottstycken som blodiga hanger fran taket, mystiska drycker i plasthinkar och frukter i alla dess farger. Vi slog oss ner bredvid en kanadensisktjej som glatt vinkat till oss att maten vid det standet var utsokt. Trabankarna knarrade lite nar jag satte mig och vaxduken pa bordet klibbade sig fast vid mina armar. Magen kurrade. MAT!
Vi bestallde alla samma sak, Pollo Picante med massa linser, ris och potatis. Jag smackade nojt med munnen och slevade i maten. Till detta hade vi farskpressad morotsjuice som jag kopt at oss nagra stand darifran. Nar tallriken ater var ren och fin fragar den aldre kvinnan som lagar maten om hon kan fa bjuda pa lite jordnotssoppa, och sadant kan man ju bara inte saga nej till.
Igar natt var nog den varsta natten i mitt liv. Ja, i alla fall den varsta jag kan komma pa i nulaget. Kansliga lasare varnas, detta ar sa langt barntillatet som mojligt.... Jag borjar lite lugnt och stilla.
Vi ar i Tarija Vinregionen har i Bolivia. Glom det kalla klimatet och tjocka halsdukar. Har har flipflopsen ater satt sig pa fotterna och koftan lamnats pa hostelrummet. Vi hade en helt fantastisk resa med varan jeep ute i saltoknen, oknen, bergen, ett trollbindande landskap, kalla natter, stjarnklara himlar. Det var vi tre samt ett asskont svenskt par fran soder. Vi at gott, sov under 1222 filtar och sjong medan jeepens hjul snurrade runt runt runt. Det var tre dagar jag sallan kommer glomma. Hur vi klattrade over massiva stenar och overvalldigade skadade flamingosarna i lagunerna flyga ivag mot nasta destination.
Det var det vackra med detta inlagg.
Nu till det grovre.
Som vanligt kilade vi ivag till marknaden igar for att kaka lunch- det ar dar man hittar den billiga maten har i sydamerika, samt stora kottstycken som blodiga hanger fran taket, mystiska drycker i plasthinkar och frukter i alla dess farger. Vi slog oss ner bredvid en kanadensisktjej som glatt vinkat till oss att maten vid det standet var utsokt. Trabankarna knarrade lite nar jag satte mig och vaxduken pa bordet klibbade sig fast vid mina armar. Magen kurrade. MAT!
Vi bestallde alla samma sak, Pollo Picante med massa linser, ris och potatis. Jag smackade nojt med munnen och slevade i maten. Till detta hade vi farskpressad morotsjuice som jag kopt at oss nagra stand darifran. Nar tallriken ater var ren och fin fragar den aldre kvinnan som lagar maten om hon kan fa bjuda pa lite jordnotssoppa, och sadant kan man ju bara inte saga nej till.
Men lilla Sofia vaknar upp mitt i natten av att hennes mage kvider. Skriker. Bankar och frustar. Illa kvickt slanger jag mig upp ur sangen. Struntar helt i att ta pa mig skor dar jag kilar ut i natten, morkret, for att hitta toaletten. Det ar knappt sa jag hinner stanga dorren. Tanda lampan. Soppan bestamde sig for att ta sig ut igen. Och det ar hemskt. Och jag skakar. Och onskar nastan att jag bara kunde forsvinna fran denna jord, fran smartan.
Detta upprepas flertalganger denna natt. Ja. Sa blev man matforgiftad annu en gang.
Detta upprepas flertalganger denna natt. Ja. Sa blev man matforgiftad annu en gang.
Kanske ska jag tacka min lyckliga stjarna. Endast tva matforgiftningar pa fyra manader. Inte illa. Men snalla gode gud, lat det aldrig handa igen!
I alla fall. Nu mar jag gott, nagorlunda i alla fall. Nu ska det drickas lite gott vin, atas ost och salami for att sedan kila ivag till bion. Slang dig i vaggen SF, har kostar det endast 20 kronor att sitta i en biosalong och njuta av en film. Billigt, huh?